Belεid At-Aεli



Belεid At-Aεli, neγ Izarar Belaid s yisem-is aweryan (unṣib), ilul ass n 12 maggu 1909 di taddart n Uzru Uqellal di tγiwant n Micli (Tala Lhemmam) di Lεarc At-Mangellat. Yerna-d γaf 3 warrac niḍen d 2 teḥdayin. D netta i d amaẓuẓ gar-asen. Yemmut di sbiṭar n wid yettmettaten di Mεesker deg aggur n maggu 1950, s waṭṭan n barkilus. Deg usemmud-is 41 issegasen. Yiwen ur yesli, ladγa imarawen-is. Yiwen ur as-yefṛiḥ , yiwen ur as-yeqriḥ. Ula d aẓekka, ur ẓrin anda yenḍel.
D yiwen gar imyura imezwura i yuran iḍrisen s teqbaylit deffir Si Σmer-U-Sεid Bulifa d Belqasem Ben Sedira. Ugar n 608 isebtaren i yura s tutlayt


1/1 n tugniwin
1 2 3 4 5 >





((2|>{0}|?{2,''}) yiznan)

]

Azent-d tidmiwin-nwen






5 ctember 2010 
At Waggag d taddart taqbaylit deg Berǧ Bu Σrariǧ, lebni-ines d aqbur (d aqdim), aṭas n yexxamen i mazal bedden akken ttwabnan zik. Ass-agi tuget n At Waggag fɣen, ttidiren deg temdinin ; wid yeqqimen deg taddart amzun ttwattun imi allalen n tudert ur ten-wwiḍen ara.


Aram 17 Maggu 2010 

Llan kra n yemdanen ran ad as-rren tajmilt i Muḥya, ufan-d tikti-agi :

1)- Ass n 01.11 d azemz n tlalit n Muḥya.

2)- Ihi nenna-yas a d-neslalet tarbaεt, yal yiwen, yal yiwet d wacu ara d-yelhu(d ineγlafen war lparlumu :-)).



6 Yebrir 2010 
Meksa Σabdelqader d acennay ameqqran n teqbaylit. Ilul ass n 4 Yunyu 1954 deg taddart n Mira deg tɣiwant n Tmizart i d-yezgan deg lɛerc n At-Jennad (Tizi-Wezzu). Asmi i yeweḍ 6 iseggasen deg usemmud-is, yedda d imawlan-is ar temnaḍt n Blida anda i yeqqim dina aṭas n yiseggasen send ad iṛuḥ ad yezdeɣ deg « la pointe pescade », deg tama n Buluɣin deg Lzzayer tamaneɣt.



5 Yebrir 2010 
Ilmend n uḥami n umuḍin Buεziz Ḥasan akken ad idawi deg temdint n Toulouse (Fransa), ad ken-nenced ɣer tmeɣra ad d-yilin ass n Sed 10 Yebrir 2010 seg 12:00 almi d 17:00 deg tzeqa L’oriental Feeling.


 

Tiddukla tadelsant Afulay n Mdawruc tettheggi-d yiwen usenfaṛ icudden ɣer uselmed n Tutlayt Tamaziɣt. Tra ad tessebɣes inelmaden yufraren deg ukayaḍ n BEF d win n BAC. Ger warazen ar yttunefken, ad ilin iselkimen, allalen usekles (camescopes, dictaphones) d waṭas n yidlisen. Wid iran ad kkin deg usuddes n usenfaṛ-agi, ad d-arun ɣer izen@apulee.com

Akka kra n wussan, ad d-nawi awal s teɣzi ɣef usenfaṛ-agi.



 

Nufa-n Tala n Ulili
Tessemḍay alili ;
Tenγa-kem a tilelli
Tessiger i yimeṭṭawen.

Izri urgaz n lεali,
Ul d tasa n tamelli ;
Γer sdat iga tikli
Ira akk imdanen.




 
Ilmend n 08 Meɣres 2010, ass agraɣlan n tmeṭṭut, tiddukla Numidya thegga-d ahil adelsan akken ad tesfugul tameɣra-yagi, akken ad terr tajmilt i tmeṭṭut. Ahil-agi d win ara d-yilin ass n 8 Meɣres 2010 deg wexxam n tiddukla Numidya ad yili d tunṭict i yakk tulawin.



24 dujember 2009 
Tarbaɛt « TIGAWT D WAWAL » iḍera-as-d “warraz n tseqqamut inezzurfa” deg tfaska tamenzut umezgun amaziɣ yeḍran di Batnet, seg 10 ar 18 Duǧamber 2009 ; ilmend n tmezgunt “Aneggaru a d-yerr tawwurt, yeččur wesqif n ṭṭmana”.


Ahad 16 Dujember 2009 
Tagi d taqsiṭ Uberri
Iteddu am umerkanti.
Gar yicenfiren-is yezga
Igirru akken kan i yebda.
Qur-s yiwen wugel bb-ureɣ
Yess yečači yeţaḍsa.
M’ara iteddu yeţleɣwi
Yeţriḥi d labriyenṭi.


Ahad 9 Dujember 2009 
Ugar n dduṛt aya seg-mi tezri Tmeɣra n Tlelli i d-yellan deg tzeqqa n AGECA (Paris) ilmend n wesmekti n Mass Yugurten agellid ameqran n Tmazɣa. Tafsaka d tin iεeddan deg talwit d tumert ɣas akken a ahil d-nhegga ur nessaweḍ ara ad t-nessali akken yella. Deg tazwara n temlilit, inerzaf (inebgawen) ččan tameqfult i d-nehegga deg yixxamen-nneɣ.


Aram 7 Dujember 2009 
Deg wass yecban ass-a 7 Dujember deg useggas 2004, yewweḍ leεfu Ṛebbi, Mass Mohia Abdellah yettwassnen s yisem unaẓur Muḥya neɣ Muḥend Uyeḥya. D amyaru d amedyaz iqedcen aṭas ɣef yedles.



 Isallen n yimir-a
Wehran : Tarbaεt umezgun tigawt d wawal
Tarbaεt umezgun Tigawt d wawal ad d-turar tamezgunt « Aneggaru a d-yerr tawwurt, yeččur wesqif n ṭṭmana » ass n n sem (lğemεa) 03 yulyu 2009 γef 16T30 deg tzeqqa Umezgun Aẓiyan n Wehran (T.R.O).
Tanazalt n tmezgunt

Aṭas i as-yeqqaren tuɛer tmaziɣt almi llant twaculin ttagadent ad tt-ɣren warrac-nsent, ahat d nettat ara yilin d sseba n lexsṣara, imi tuɣal taɣuri i yikayaden mačči i tmusni. (...)

Tiddukla tadelsant Numidya n Wehran yettheggi-d yiwet n tejmilt igerrzen ilmend n umili wis-11 n tmettant n Maεtub Lwennas. D tagnit ad seknen i teγzi n 2 wussan (24-25) yunyu (...)

Ccwaṭen i bedden γef tγerbalin (Qader Daḥdaḥ)
Tella yiwet n temγart isem-is Nna Σeğa, γas awtay-is isuref 75 issegassen mazal-itt teṭṭef ima-is. Argaz-is imut di ṭrad uεekkaz deg 1945, nγan-t ifransisen deg temṣut.
Tamacahutt n Izimer n sebεa turdas (Awzellag)
 Yiwen γas akken izweğ acḥal iseggasen aya ma d dderya ulac ! Isεa yiwet tmeṭṭut d abannag ! At-taddart , yal m’ara d-tεeddi, yakfa wawal, tamuγli-nsen ala ar γur-s ! Ula d tilawin
Tamacahutt n Ḥmiṭuc d Duduc deg teẓgi n ṭṭlam (Sεid At-Mεemmer)
D tamahutt uran watmaten Grimm Wilhelm d Jacob « Hänsel und Gretel », yessuqel-itt-id seg tamlant γer teqbaylit Sεid At-Mεemmer, tuγal d Ḥmiṭic d Duduc.

Nunambeṛ - asefru sγur Muḥya


Nunamber yerra-d axbir
Yebrez abrid d amellal
Medden γilen d ttmesxir
Ma d irgazen reẓnen awal
Aqlaγ la t-id-nettfekkir
Ar tura la d-yessawal




 



Suivre la vie du site RSS 2.0 | Aγawas n usmel | Tallunt tusligt | Tafekka | Copyright © 2008 apulee.com